Superpolitisk korrekte havresjokoladeboller

Dette er en kjempeenkel oppskrift som passer de fleste! Her er ingen nøtter, ingen melkeprodukter. Funker for vegetarianere og mange allergikere. Vanligvis bruker man puffet ris til slike boller – her er det puffet havre, for det er mye mer fiber i puffet havre, og smaken er veldig lik. Hvis man ikke legger bollene i individuelle papirformer, men på flerbruksbakepapir, blir det også bedre for miljøet. Dette er dessuten en hyggelig fredagsaktivitet for hele familien, og mye billigere enn å kjøpe helgegodterier på butikken! Altså:

Superpolitisk korrekte havresjokoladeboller

CAM01205

Ingredienser

  • 150 g melkefritt fett; Delfiafett eller blå Melange, hvis man liker litt saltsmak
  • 3 ss kakaopulver
  • 1 ss sukker
  • 2 ss ferdiglaget kaffe
  • 1 egg
  • 150 g melis
  • 6 dl puffet havre

Fremgangsmåte

Smelt fettet i en liten kjele. Visp kakao og sukker i fettet. Ha i kaffe og rør blandingen jevn. Avkjøl.

Pisk egg og melis luftig med miksmaster. Bland den avkjølte sjokoladeblandingen i. Rør til slutt i puffet havre.

Fordel blandingen på bakepapir med skje. La stivne i kjøleskapet.

Når havrebollene har stivnet kan de stables oppå hverandre i en tett boks med matpapir mellom lagene. Oppbevares kjølig.

Denne oppskriften gir ett brett med boller. Hvis du er av den helt kreisi typen kan du ha kokos på noen av bollene.

CAM01222

Gluten- och mjölkfri pizza

Jag har varit glutenfri i ett antal år nu, och det jag saknar mest är faktiskt “snabbmat”. Pizza. Det finns ingen bra glutenfri färdigvariant. Men nu! Jag har lyckats göra en glutenfri pizza där botten faktiskt smakar vanligt bröd! Eftersom den blev så pass god tänkte jag att någon mer kan ha glädje av den här upptäckten. Det har krävts en hel del trixande för att komma fram hit, nämligen. Och det är en mänsklig rättighet att få äta god pizza även om man inte tål gluten. 🙂

Först och främst, lite allmänna glutenfria bakningstips: glöm allt om hur man “ska” baka. Att baka med glutenfria mjöler kräver helt andra saker och ser helt annorlunda ut. Till exempel är det nästan omöjligt att få ihop en bra och smidig glutenfri deg. Man klarar sig bättre med att tänka smet, som när man bakar kaka. Då blir slutresultatet mest likt vanligt bröd.

En annan sak är att de färdiga glutenfria mixerna som finns enligt mig inte är bra nog. Det blir helt enkelt varken särskilt bra konsistens eller smak. Alltså blandar jag mitt eget mjöl när jag ska baka. Jag vill inte ha vetestärkelse i mina mjöler utan blandar mjöl av flera olika naturligt glutenfria mjöler. Då får jag ett mjöl som varken smakar något särskilt och kan kombinera de olika egenskaper mjölerna har – det vill säga, det blir så nära vetemjöl man kan komma utan att baka med riktigt vetemjöl. Är ni med?

Naturligt glutenfria mjöler blir vanligare i matbutikerna, men jag handlar oftast mina i asiatiska butiker. Där är de billiga och urvalet är större. Xanthangummi är ett bindemedel som finns att köpa på hälsokosten eller på nätet. Och om ni inte själva orkar prova er fram kommer här min bästa pizzadeg hittills. Jag gjorde den mjölkfri eftersom jag är laktosintolerant dessutom, men vill man ha vanlig mjölk är det förstås bara att köra på med det istället.

Till degen använde jag:

  • 2 dl tapiokamjöl
  • 1,5 dl vitt rismjöl
  • 1 dl kikärtsmjöl
  • 1 dl durramjöl (går att byta mot rent havremjöl)
  • 1 tsk xanthangummi
  • 1 tsk salt
  • 1,5 dl rismjölk
  • 1¼ dl vatten
  • 2¼ tsk torrjäst
  • 2 tsk socker
  • 2 äggvitor
  • 2 msk olivolja

Blanda alla mjöler med salt och xanthangummi. Värm mjölk och vatten till fingervarmt och rör ner jästen och sockret. Vispa äggvitan skummig. Rör sedan samman mjöl, jästblandning, ägg och olja. Det bästa är att köra den i matberedare i några minuter, gärna fem. Vispar man för hand krävs vispande i minst tio minuter eller ännu lite mer. Det ska bli en tjock, slät smet. Spänn lite plastfolie över bunken och låt jäsa ca 20 minuter. Häll sedan ut smeten på en väl oljad plåt eller bakplåtspapper och stryk ut den med en slickepott till lagom storlek och tjocklek efter smak och behag (den räcker till en långpanna.) Då ska den alltså se ut så här:

pizzadeg

Som sagt, det är mer en smet än en deg. Jäs en andra omgång, förgrädda den sedan i 10-15 minuter i 225º.

Härifrån är det givetvis helt fritt fram för var och en att lägga på det man själv tycker bäst om. Jag gjorde en vegetarisk variant. I tur och ordning: jag kokade tomatsås på en halv burk tomatkross, 2 msk olivolja, några blad färsk klippt basilika och en krossad klyfta vitlök. Jag brukar alltid stänka i lite balsamvinäger och en tsk socker också. Jag smetade ut den över botten. Sedan skivade jag några potatisar tunt och lade ovanpå, tillsammans med några gröna oliver. Sist hade jag på lite salt, peppar, dragon och persilja. Så svisch in i ugnen igen i 10-15 minuter tills potatisen är klar.

pizza1

Under tiden mixade jag en avokado med en matsked majonnäs, en krossad vitlöksklyfta, lite citronsaft, ett stänk sriracha och lite salt och peppar. När pizzan var klar smetade jag ut avokadoaiolin ovanpå. Vill man göra det enkelt för sig kan man förstås riva en massa ost ovanpå potatisen i stället innan allt åker in i ugnen. Men prova gärna min variant! Den blev nämligen inte särskilt snygg, men den blev väldigt god! Yay för det!

pizza2

Hjemmelagde lavkarbo-knekkebrød

I det siste har omtrent alle dagligvarekjeder kommet med en variant av lavkarbo-knekkebrød, eller kanskje man bare skal kalle dem gode knekkebrød som ikke smaker papp. En ulempe med disse er at de koster tre kroner stykket eller mer, og hvis det er bare det man spiser til frokost og lunsj, blir det fort dyrt: 15 kroner dagen blir fem og et halvt tusen i året til Rimi-Hagen eller Rema-Reitan.

Jeg ville prøve å lage slike knekkebrød selv, og fant denne oppskriften på klikk.no som jeg har brukt mange ganger med stor suksess.

Jeg har imidlertid modifisert den en god del, og eksperimenterer stadig både med ingredienser og fremgangsmåte. Derfor kommer her oppskriften til min variant av hjemmelagde lavkarbo-knekkebrød.

Et veldig kjapt og omtrentlig regnestykke beregner kostnaden for hvert av disse knekkebrødene til cirka femti øre, eller en årskostnad på knappe tusen kroner hvis man spiser fem om dagen.

Hvis du bestemmer deg for å prøve denne oppskriften, vil jeg si noen ting:

  • Jeg kommer til å oppdatere oppskriften etter hvert som jeg får mer erfaring og finner ut av nye ting.
    • Oppdatert 6. september 2014: Jeg bruker mindre vann i røra og kjevler den mellom teflon-stekeark.
    • Oppdatert 22. desember 2014: Bort med sukker (helt unødvendig, og ikke akkurat lavkarbo), bort med 2 dl havregryn og inn med 1 ekstra dl rug – og samtidig litt mindre vann. Temperaturen på siste del av steikinga er redusert til 75 grader.
  • Dette er slik jeg lager knekkebrød. Du kan helt sikkert få et like godt resultat ved å gjøre ting litt annerledes. Jeg prøver å ikke være for bastant, og oppfordrer alle til å eksperimentere!
  • Du er velkommen til å bidra med dine egne erfaringer i kommentarfeltet!

Ingredienser

  • 4 dl sammalt, grov rug
  • 2 dl kruskakli (hvetekli) eller hvetekim
  • 2 dl solsikkekjerner
  • 2 dl linfrø
  • 2 dl gresskarkjerner
  • 1 dl sesamfrø
  • 2 ts salt
  • 4 dl vann

Sett stekeovnen på 150 ºC varmluft (da kan man steke flere brett samtidig).

Blande

  • Jeg blander sammen det tørre først, for da er det er lettere å få alt jevnt fordelt.
  • Tilsett vannet og bland godt.
  • Røra sveller litt, så det er greit å vente noen minutter før du fortsetter.

Kjevling

  • Først teiper jeg fast et teflon-stekeark (slik som disse, som du får tre av for 99 kroner på Clas Ohlson) med fryseteip (en annen type teip funker sikkert også).
  • Deretter legger jeg en tredel av røra i en stor klump midt på arket.

    Legg en tredel av knekkebrød-røra på teflon-stekeark som er festa til benken med teip.

    Legg en tredel av knekkebrød-røra på teflon-stekeark som er festa til benken med teip.

  • Legg et annet stekeark oppå, og trykk deigen litt utover.

    Trykk knekkebrødrøra, som ligger mellom to teflon-stekeark, utover.

    Legg et stekeark oppå og trykk røra litt utover.

  • Kjevle røra jevnt utover hele arket. Etter mine erfaringer er denne oppskriften akkurat nok til tre brett. Merk at knekkebrødene blir da ganske mye tynnere enn de man får i butikken. Jeg syns det er OK, for jeg vil ha mer pålegg og mindre knekkebrød!
    Action-bilde av enhåndskjevling!

    Action-bilde av enhåndskjevling!

    Hvis det tyter ut på kantene, er det bare å løfte på arket og plassere det et sted hvor det trengs. Til slutt drar man det øverste arket helt av, deler inn i ruter (jeg bruker en deigskrape av metall til dette), løsner på teipen og drar arket over på et stekebrett.

    Dra av det øverste stekearket

    Dra av det øverste stekearket …

    … og ta-da! Et brett knekkebrød klart til steking.

    … og ta-da! Et brett knekkebrød klart til oppdeling i ruter og deretter steking.

Steke

  • Total steketid er et par timer, med ganske lav temperatur mot slutten. Hvor mye dine knekkebrød trenger for å bli tørre uten å bli brent avhenger blant annet av ovnen din, tykkelsen på knekkebrødene og hvor mye vann det er i dem.
  • Det trengs litt høy temperatur i starten for å utvikle smaken.
  • Jeg gjør det slik, i min ovn:
    • Ca. 30 minutter på 150 ºC
    • En og en halv time på 75 ºC
  • Knekkebrødene har en tendens til å bøye seg oppover langs kantene av stekebrettet. Hvis du vil ha dem litt jevnere, kan du også dele langs den ytterste, rufsete kanten. Ikke ta det bort, la det ligge til knekkebrødene er ferdige. Når du så brekker knekkebrødene fra hverandre, kan du smuldre opp kantene i småbiter og bruke dem til supergod frokostblanding.

Bonustips: Lag en stekeark-holder

Stekearkene er glatte og uregjerlige. Man kan rulle dem sammen og slå strikk rundt, men da har de en tendens til å få bretter og krøller.

Jeg har derfor laget en holder av et papprør fra en oppbrukt rull med aluminiumsfolie som jeg kutta opp i biter og teipa sammen:

Teflonstekearkholder

Teflonstekearkholder

Matrester! Billig. Fornøyd familie

Dette er strengt tatt ikke en oppskrift, bare et husmortips.

Jeg prøver å kaste så lite som mulig. Grønnsaker til overs fra middagen går ofte i en gryte eller suppe senere. Hvis man fremdeles stoler på matrestene sine, kan man jo lage burrito-pizza-aktig mat.

Forrige uke lagde jeg spaghetti med kjøttboller og tomatsaus fra grunnen av. Jeg tok vare på sausen som ble igjen, og hadde den i en chili con carne med ris litt senere. I går var vi på grillfestbursdag og spiste pølser i lompe, og fikk masse lomper med oss hjem igjen. I dag hadde jeg altså diverse rester i kjøleskapet, og lunsj-sulten familie. Og ost – alle vet jo at alt blir bedre hvis man slenger det i ovnen med litt ost på. Dagens tips er altså slik:

  • Chili con carne med ris-rest
  • Lomper
  • Revet ost
  • Egg
  • Olje

Bilde

Man oljer bunnen av en form litt, rasper ost og blander osten med et egg. Vispe. Man blander kjøtt, saus, bønner og ris med egg og ost, og fyller blandingen i lomper. Man folder lompene sammen og legger dem tett sammen i formen, så de ikke sklir fra hverandre. Man heller resten av blandingen med egg og ost oppå, og gratinerer i ovnen i ti-femten minutter. Vips! Så får man fornøyd mann og barn – og lommebok.

Bilde

 

 

Fylt aubergine med puy-linser og spinat

Hei! Det finnes en bedre og oppdatert variant av denne retten på Mias nye matblogg Green Bonanza.

Aubergine er en sånn grønnsak som jeg alltid har lyst til å bruke, men som jeg ofte ikke helt vet hva jeg skal gjøre med. Ratatouille er check, men utover det er det sjelden jeg synes den er veldig spennende (unnskyld, aubergine). Men, når den blir bakt og fylt med gode kikerter og fersk feta…. Da blir det en helt annen sak.

Puy-linsene kokes sammen med urter og grønnsaker, som kun er med for å gi smak til linsene. Linser trekker seg til enorme mengder smak! Det er nesten dårlig gjort å koke dem alene. Denne gangen bakte jeg noen cherrytomater og gulrøtter sammen med hele hvitløksfedd og god olivenolje i ovnen, som blir blandet med linsene når de er ferdigkokt. Det er også verdt å investere i ordentlige puy-linser, fordi de ikke går i oppløsning når de koker. Vanlige, grønne linser vil bli grøtete.

Dette er på ingen måte en one pot dish, men den er verdt tiden det tar. Oppskriften er middag for to, og linserester til en lunsj.

Til auberginen trenger du:

  • En stor aubergine
  • En halv boks ferdigkokte kikerter
  • En kvart/en halv boks fersk feta (de grønne, vet du)
  • En teskje olivenolje, salt og pepper

Til puy-linsene trenger du:

  • 2 dl puy-linser
  • 2 selleristenger, kuttet i store biter
  • 2 gulrøtter, kuttet i store biter
  • En halv gul løk, kuttet i store biter
  • Tre-fire laurbærblad
  • En kvast timian, bundet sammen med hyssing
  • En teskje god olivenolje
  • En halv teskje salt

Til de bakte grønnsakene trenger du:

  • To gulrøtter, skåret i små biter
  • En håndfull cherrytomater, delt i to
  • Så mange hvitløksfedd du måtte foretrekke. Hele, men smashet med en kniv så de er litt åpne
  • En teskje eller to med god olivenolje
  • Litt salt

Til spinatsalaten on the side trenger du:

  • Et par gode håndfuller spinat, skylt og grovhakket
  • Saften fra en halv sitron
  • Godt salt

Okei. Da starter vi, da.

  1. Begynn med å sette ovnen på 200 grader. Bruk en gaffel til å prikke hull på auberginen, og legg den på et bakepapir i ovnen, på en rist eller et brett. Den skal ligge der til den “faller sammen” og blir sprø i skallet. Snu den rundt et par ganger. Det tar kanskje tjue minutter, litt avhengig av hvor stor auberginen din er. Du ser det når den er klar.
  2. Finn frem en gryte, gjerne med stor diameter (jeg bruker en traktørpanne). Sleng alle ingrediensene til puy-linsene oppi den, og fyll på så det dekker godt med kaldt vann. Kok opp, skru ned varmen når det koker, og la det putre i ca tjue minutter. Jeg synes det er godt med tyggemotstand i linsene, så smak på dem underveis. Om det skummer mye kan du godt skumme av gryta underveis.
  3. Klargjør alle ingrediensene til de ovnsbakte grønnsakene, og sett dem inn i ovnen i en ildfast form, ved siden av auberginen. De tar ca ti minutter.
  4. Vask og hakk spinaten, risle over sitronsaft og salt, og sett den tilside.
  5. Når linsene er ferdige, plukker du ut alle grønnsakene og urtene (derav de store bitene og sammenknytte urter). Skyll av linsene raskt, og ha dem tilbake i gryta sammen med en teskje god olivenolje, litt salt og de bakte grønnsakene.
  6. Ta auberginen ut av ovnen, og del den i to (forsiktig, med en skarp kniv, så du ikke ødelegger skinnet). Skrap ut fyllet over i en bolle med en spiseskje, og bruk en gaffel til å mose det litt ekstra. Rør inn mesteparten av fetaosten, kikertene og litt olje, salt og pepper. Legg blandingen tilbake i aubergineskinnet (altså to stk), ha eventuelt på litt ekstra fetaost, og legg dem tilbake i ovnen, de skal nå gratineres i fem-seks minutter.
  7. Da er det bare å dandere!

En mørk hemmelighet

Brownies må nesten regnes som “staple food” her i USA, sammen med peanøttsmør, chips og apple sauce. Derfor unngår jeg som regel å bake det, fordi jeg vet at alle andre kan bake en versjon som har gått i arv gjennom generasjoner og som smaker mye bedre enn det jeg kan få til.

Men så fikk jeg en eske med forsyninger fra Norge, blant annet et glass med salt lakris-sirup fra Johan Bülow. Etter å ha prøvd det mest åpenbare, nemlig helle litt over vaniljeis, ville jeg finne ut av hva mer jeg kunne gjøre med sirupen. På Facebook fikk jeg tips om å  bruke den i brownies, og det ble rett og slett himmelsk godt. Du kan bruke en helt vanlig brownieoppskrift, men her kommer en basert på amerikanske mål:

  • 1/2 kopp smør
  • 1 kopp sukker
  • 2 egg
  • 1 ts vaniljeekstrakt eller vaniljesukker
  • 1/3 kopp kakaopulver, usøtet
  • 1/2 kopp hvetemel
  • 1/4 ts salt
  • 1/4 ts bakepulver
  • 2 ts salt lakris-sirup

Smelt smøret i en kjele, ha i sukker, egg og vanilje og bland. Rør inn hvetemel, kakao, salt, bakepulver og ikke minst lakrisen. Ikke pisk for hardt eller lenge. Hell over i 8 x 8 inch form, som tilsvarer 20 x 20 cm. En rund form funker like bra. Stek på 175 grader i 25-30 minutter. Pass på at du ikke steker for lenge, for brownies skal være litt seige.Image

De ser så vanlige og uskyldige ut, men inneholder en mørk hemmelighet.